En samtida tolkning av gamla Sölvesborg, illustration: Liljewall Arkitekter.
Nu har vår helt eniga jury utsett det vinnande förslaget i arkitekttävlingen för Hydrotomten. Det blir Liljewall Arkitekter som tar hem förstaplatsen med sitt förslag 'Hydrotorget – en samtida tolkning av gamla Sölvesborg' som illustreras på bilden ovan.
Tomten ligger där det tidigare funnits en drivmedelsstation från företaget Hydro. Denna är sedan länge riven och marken har sanerats, men därav arbetsnamnet "Hydrotomten". Den ligger centralt i korsningen Järnvägsgatan-Trädgårdsgatan, ett stenkast från järnvägsstationen.
Alla sex tävlingsbidrag har noga gåtts igenom och för- och nackdelar har vägts mot varandra. Bidragen lämnades in med företagnamnen i förseglade kuvert som inte öppnades förrän efter vinnaren utsetts.
Området behöver nu en ny detaljplan. Troligen kan det börja byggas tidigast 2021, och då av en privat entreprenör som kommer att utses genom en markanvisningstävling. Det kan bli mindre ändringar i arkitekternas förslag under resans gång, men i stora drag kommer området att se ut såhär i framtiden.
Juryns motivering lyder:
Den systematiska designprocessen har lett fram till en mycket väl avvägd och övertygande grundform. Denna tar upp viktiga riktningar i omgivningen och accentuerar samtidigt målmotiv längs med Järnvägsgatan.
Byggnadskroppens veckade form skapar och omsluter halvoffentliga rum och ger stora möjligheter till varierande uttryck och inbjudande innehåll. En för bostäderna tyst sida mot Järnvägsparken avslutar och ramar in denna på ett förtjänstfullt sätt. Samtidigt rymmer den upphöjda ytan och möjliga vänortsplatsen mot stationen möjligheter att välkomna och omfamna besökare i ett stadsmässigt sammanhang.
I förslaget ges även möjlighet att integrera och öppna upp ICA-komplexet mot denna plats.
Förslaget andas nyurbanism utan att hemfalla åt pastisch-arkitektur. Gestaltningen tar snarare fasta på småstadens övervägande skala och formspråk och ger uttryck för en föredömlig svensk-dansk tegelarkitektur i tiden.
Juryn bestod av:
Såhär beskrev Liljewalls Arkitekter själva hur de såg på uppgiften:
"Sölvesborg har en flera hundra år gammal historia som stad. Det kan skönjas i stadsmönstret med sin medeltida kärna. Där finns en hög täthet med slingrande gator, gränder och gårdar. Utanför stadskärnan breder en glesare rutnätsstad ut sig. Den består till stor del av småhus, men även några flerbostadshus. Med järnvägens öppnande under 1870-talet och hamnens utvidgning åt sydost byggdes stora volymer för industrin, hamnen och jordbrukets behov. Nya handelsmönster krävde större volymer och delar av centrumfunktionerna flyttade efterhand
utanför stadskärnan.
När bilen gradvis blev vanligare så räckte inte gator och torg till för att klara de nya utrymmesbehoven. En del rivningar har skapat öppna platser, eller sår i stadsväven, som snabbt har fyllts upp av parkeringsplatser. Den täthet som en gång byggde upp den medeltida staden har ersatts av en glesare stad där bilen tillåts spela huvudrollen. Man ser det tydligt vid järnvägsstationen där stora bostadsfastigheter har ersatt mindre och där butiker vänder sina entréer bort från staden och istället mot en stor parkeringsplats. Det illustrerar några av stadsbyggandets
hållbarhetsutmaningar - hur utformar vi de offentliga rummen så att människor vill gå längs med gator och träffa varandra på torgen?
Bostäder och lokaler i det centrala läget som Hydrotomten har kommer att bidra till skapandet av en tätare och mer hållbar stad. Några få steg till kollektivtrafiken kommer att påverka resmönstren hos de som flyttar in. Närheten till service och trivsamma offentliga rum skapar goda förutsättningar för att det blir en omtyckt och eftertraktad del av Sölvesborg."
Liljewall Arkiteker menar att förslaget:
De som har arbetat med förslaget är:
Följande förslag kom alla på en hedrande andraplats:
'ECO ECHO', illustration: Sweco Arkitekter.
"Förslaget tar sin utgångspunkt i industrihistorien såväl som centrums utveckling västerut. Det förmedlar en välkommen stadsmässighet och identitet med sina rena formspråk och ädla material. Den något uppbrutna storskaligheten i en volym ger ett pampigt intryck och den stora fasadytan mot det nya torget förstärker intrycket av monumentalitet och framåtsträvande stad i tiden. Det senare gäller även torget. Torget riskerar emellertid att inte kunna fyllas med innehåll och i sin öppenhet mest komma att upplevas som en otrygg, vindpinad plats. Järnvägsparken ges en tydligare inramning, men de naturliga mötesplatserna och skyddade hörnen i det offentliga rummet saknas överlag."
Erik Meijer, Ingar Verbjornsson och Johannes Sandgren har arbetat med förslaget.
Med hus och lykta, White Arkitekter
'Med hus och lykta', illustration: White Arkitekter.
"Ingående delar uppvisar ett anpassat formspråk i harmoni med innerstaden vad gäller skala och uttryck. Det samma gäller materialval. Förslaget speglar samtid utan att ge uttryck för pastisch. Den alltför rikliga variationen i volymer samspråkar dock sämre med kvarteret Ålens enklare bostadsarkitektur, såväl som med äldre karaktärsbyggnader som stationshuset och stadshotellet. Idéerna skulle ha renodlats mer som resultat av den intressanta analysen med olika alternativstudier. Byggnadskomplexet har potential att bli ett fint blickfång och målmotiv längs järnvägsgatan och från stationen och innerhamnen."
Martin Sundberg med flera har arbetat med förslaget.
Stadens bränningar, WSP Arkitekter
'Stadens bränningar', illustration: WSP Arkitekter.
"Punkthusens placering understryker och betonar eftersträvansvärda siktlinjer och målmotiv som stationen, stadshotellet och tingshuset. Befintliga rörelsemönster mellan stationen och innerstaden tydliggörs och aktiveras. Förslaget övertygar emellertid inte gestaltningsmässigt då punkthusens formalism förmedlar en storskalighet utan större möjlighet till reflexion av småstadens eller närområdets formspråk och fasaduttryck."
Ruth Wiberg med flera har arbetat med förslaget.
Trädgårdsstaden, Arkitektgården
'Trädgårdsstaden', illustration: Arkitektgården.
"Förslaget involverar Järnvägsparken och Malbork plats i ett intressant ekologiskt tema med gröna tak, stadsodlingar och nya former av boende och förskola. Skala och formspråk övertygar emellertid inte då förslaget uppvisar ett obalanserat spänningsförhållande mellan högdel och lågdel. Högdelen annonserar sig visserligen fint längs Trädgårdsgatan, men förmår inte i sin baksida och rundade lågdel att ge en tydlig inramning till parkrummet och en stadsmässig fond mot Järnvägen."
Torleif Olsson och Catharina Hansson har arbetat med förslaget.
Navet, Arkitekterna Krook & Tjäder Uulas AB
'Navet', illustration: Arkitekterna Krook & Tjäder Uulas AB.
"Förslaget fokuserar på social och ekologisk hållbarhet genom att stimulera till småskalig handel, solenergi, umgänge och konstupplevelser i stadsrummet. Samtidigt saknas tydliga riktningar, skyddade mötesplatser och egentlig anpassning till småstadens skala och struktur. Kommunens önskemål om bostäder och verksamheter med god stadsmässig gestaltning i förhållande till en realistisk planekonomi och genomförbarhet har därmed inte tagits i beaktande."
Alexander Häggström, Kajsa Almskoug, Hanna Emenius, Christian Johannesson och Maria Houmann har arbetat med förslaget.
Ikon som illustrerar filtyp | Filnamn | Filstorlek | Datum fil laddades upp |
---|---|---|---|
En samtida tolkning av gamla Sölvesborg.pdf , 51.7 MB. | 51.7 MB | 2018-11-22 17.07 | |
ECO ECHO.pdf , 11.4 MB. | 11.4 MB | 2018-11-22 17.07 | |
Med hus och lykta.pdf , 12.5 MB. | 12.5 MB | 2018-11-22 17.07 | |
Stadens bränningar.pdf , 18.6 MB. | 18.6 MB | 2018-11-22 17.07 | |
Trädgårdsstaden.pdf , 2.3 MB. | 2.3 MB | 2018-11-22 17.07 | |
Navet.pdf , 7.6 MB. | 7.6 MB | 2018-11-22 17.07 |
Senast uppdaterad: